Samhällskonst med studerande inom andra stadiets yrkesutbildning
Konstens, kulturens och kreativa metoders positiva inverkan på vårt välbefinnande lyfts fram och diskuteras alltmer i vårt samhälle. Genom deltagande i och utövande av olika aktiviteter som baserar sig på konst och kultur kan man på varierande sätt höja sitt välbefinnande.
Konstens, kulturens och kreativa metoders positiva inverkan på vårt välbefinnande lyfts fram och diskuteras alltmer i vårt samhälle. Genom deltagande i och utövande av olika aktiviteter som baserar sig på konst och kultur kan man på varierande sätt höja sitt välbefinnande. Forskning visar att konst och deltagandet i konstbaserade aktiviteter har mångsidiga positiva effekter på vår fysiska hälsa, vårt psykiska välmående samt vår livskvalitet över lag. Fenomenet benämns numera som kulturell välfärd (kulttuurihyvinvointi). Kulturell välfärd kan även hjälpa till med att minska på ensamhet och utanförskap samt ge deltagarna en plats där de kan öva upp sin sociala kompetens och stärka sin självbild. Studier inom kulturell välfärd erbjuds för tillfället i Finland vid olika finskspråkiga yrkeshögskolor.
Mitt intresse för konst, kultur och kreativt skapande har följt mig genom mitt liv och varit till stor nytta för mig, både privat och i arbetslivet. Jag har själv upplevt konstens och kulturens positiva effekter och mår bra då jag får vara kreativ. Vintern 2023 inledde jag således studier i Kulturell välfärd vid Åbo yrkeshögskola. Genom studierna erhöll jag ett djupare kunnande och ökad förståelse, samt en utbildning inom ämnet.
Till vardags arbetar jag som lärare vid yrkesutbildaren Axxell i Åboland. Då jag började planera mitt examensarbete stod det klart för mig att jag ville göra något som inkluderade målgruppen ungdomar inom andra stadiets yrkesutbildning. Jag ville erbjuda dem en aktivitet till stöd för deras kulturella välbefinnande.
Mitt examensarbete gick ut på att jag tillsammans med nästan 100 ungdomsstuderande vid Axxell Pargas tillverkade ett gemensamt konstverk. Konstverket skapades till vårt nya skolhus som togs i bruk i augusti 2024. Grundtanken med projektet var att alla skulle ha möjlighet att vara delaktiga, oberoende av till exempel tidigare erfarenheter och kunskaper. Detta var ett samhällskonstnärligt projekt med låg tröskel, där de studerande gavs möjlighet till att vara delaktiga, kreativa och att skapa tillsammans. Samhällskonst som metod betonar samspel och kommunikation. Metoden inkluderar deltagarna samt låter dem styra över processen och resultatet, vägen till målet är likvärdig med slutresultatet.
Det konkreta resultatet av projektet är konstverket ”90 steps” som består av målade träribbor. Verket är cirka 4 meter högt och 1,5 m brett och finns synligt placerat på väggen i matsalen/aulan i det nya skolhuset. Genom detta projekt säkerställde vi att konst finns representerat i vår skola som en naturlig del av vår vardag. Förhoppningsvis väcker verket känslor och tankar både för dem som var med och tillverkade det, samt för andra som kommer i kontakt med det.
Som en del av mitt examensarbete samlade jag in fakta om vad de studerande ansåg om sin medverkan i projektet. Ur det insamlade materialet framkom, att de studerande upplevde det betydelsefullt då de tillsammans, över bransch- och klassgränserna, skapat konstverket. Deltagarna lyfte också fram att det varit viktigt att de själva fått påverka, ta beslut och vara kreativa. Bland svaren framkom också att projektet bidragit med social samvaro och känsla av gemenskap och lycka, att tillsammans få lära sig att skapa konst och göra ett större unikt verk, ansågs värdefullt. Det konstaterades vidare att konst känns betydelsefullt då man själv varit med och arbetat fram det, samt att det är svårare att vara negativt inställd till något som man själv varit med och skapat. Det att verket är offentligt och således även synligt för andra ansågs också väsentligt. Mitt examensarbete är således ett exempel på hur man mångsidigt kan stärka och öka välbefinnandet med hjälp av konst, kultur och kreativt skapande.
Mariella Kronström 8.10.2024
Källor:
Hiltunen, M. 2009. Yhteisöllinen taidekasvatus performatiivisesti pohjoisen sosiokulttuurisissa ympäristöissä. Rovaniemi: Lapin yliopistokustannus. https://lauda.ulapland.fi/bitstream/handle/10024/61710/Mirja_Hiltunen_v%C3%A4it%C3%B6skirja.pdf?sequence=1
Kronström, M. 2024. Ett gemensamt konstverk till Axxell Pargas nya skolhus – Samhällskonst med studerande inom andra stadiets yrkesutbildning. Åbo yrkeshögskola. https://www.theseus.fi/handle/10024/866923
Laitinen, L. 2017. Näkökulmia taiteen ja kulttuurin sosiaalisen hyvinvoinnin vaikutuksista. https://www.sitra.fi/artikkelit/nakokulmia-taiteen-ja-kulttuurin-sosiaalisen-hyvinvoinnin-vaikutuksiin/
Lilja-Viherlampi, L-M.; Rosenlöf, A-M. 2019. Moninäkökulmainen kulttuurihyvinvointi. Teoksessa I. Tanskanen. (toim.) Taide töissä – Näkökulmia taiteen opetukseen sekä taiteilijan rooliin yhteisöissä. Turun ammattikorkeakoulun raportteja 256. Turku: Turun ammattikorkeakoulu, 20–39.