Begreppet hjärnsmart används mer och mer för att beskriva en metod som kan förebygga utmattning, eller annars stärka den inre hälsan. Vad innebär det att vara hjärnsmart och hur blir man det? Vi har träffat mentala tränaren Pernilla Nylund i Jakobstad för att prata om vad våra hjärnor behöver för att vi ska orka bättre.2
Vår hjärna är flexibel, men samtidigt omodern och gammal berättar Pernilla Nylund. Hjärnan är 40 000 år gammal och programmerad för överlevnad på savannen där vi registrerar minsta lilla rörelse eller ljud. Det här ställer till med problem för människan av idag.
– Vi får så många intryck och trots att forskning visar att vi inte mår bra av till exempel öppna kontorslandskap, fortsätter vi ändå bygga dem, säger Pernilla.
Kolleger går förbi, mobilen plingar till, på datorn står minst fem olika fönster öppna och så vidare. Vi utsätter hjärnan för en enorm påfrestning hela dagen och för att klara av allt detta förespråkar Pernilla hjärnvila. Man tar en mikropaus på en eller två minuter, blundar och lyssnar till sin andning.
– Till en början är det inte så enkelt för tankarna flyger lätt iväg, men gör man en rutin av det varje dag så får man önskad effekt. Här är det viktigt att man djupandas med magen.
Små pauser är en metod för att bli hjärnsmart berättar Pernilla. Kroppen ger oss signalerna för när en mikropaus är behövlig. När vi blir dåsiga, ofokuserade eller börjar gäspa kan det vara läge att ta en återhämtande paus.
– I stället för att vila har vi en tendens att stretcha den mentala orken mer och mer. Vi vilar ju efter en fysisk påfrestning för att bygga upp konditionen, hjärnvila fungerar på samma sätt.
Singletaska – en sak i taget
En stor bov som stressar vår hjärna är multitasking, det vill säga att vi gör flera saker på samma gång. Vi tror att vi är effektiva, men forskningen visar det motsatta. Är man hjärntrött blir man också ineffektiv.
– Vi är intensiva, men inte effektiva. Säg att du står i köket och steker köttbullar, samtidigt kollar du Instagram, tömmer diskmaskinen och samtalar med en familjemedlem. Då sätter vi 25 procents fokus på varje grej, vilket gör att köttbullarna kanske bränns vid, diskmaskinen blir halvtömd, vi minns inte vad vi diskuterat med vår partner eller vad vi sett på Instagram.
Att singletaska är en fråga om kvalitet säger Pernilla. Det är nyttigt för oss att känna till att vår hjärna inte är programmerad för att göra många saker samtidigt. Hjärnan har inte hängt med utvecklingen i samhället och våra primära behov är de samma som för 40 000 år sedan: äta, sova, rörelse och närhet.
– Vi vill vara tillgängliga och effektiva, men vi kan köra slut på oss. Hjärnan klarar inte hur mycket som helst. Jag tycker att medvetenheten om hjärnans behov blivit bättre och här kan mental träning vara ett bra hjälpmedel för gemene man.
LÄS HELA ARTIKELN I KURIREN NUMMER 14-2021
Text och foto: Anette Forsström-Fellman